jag har ju fått jobb! i fiskhamnen, och det är så fantastiskt charmigt att min första anställning här ligger beläget i göteborgs, arbetarstadens, hjärta. jag bläddrar mest papper och knappar in siffror i en dator. lyssnar på män i övre medelåldern som med ett hektiskt schema och en grov dialekt hojtar fraktordrar i telefon medan reflexbeklädda lastbilschaufförer klampar in på kontoret och nämner något om en leverans på elva pallar sill från scandinavian seafood.
dock varar leverbrödet endast till ett par veckor efter nyår, men. det håller mig vid liv en månad till. och det är lite allt jag kräver just nu.

[en annan oförståelse som kommit till mig i o med jobbdestinationen är varför jag aldrig hänger i majorna, det är ju så urbotat vackert.]

boken har funnits i min ägo sedan ett drygt år tillbaka och jag har fortfarande inte läst den. i ett litet antikvariat intill domkyrkan i linköping flydde jag sjukhusväggarna för att escapera den rådande verkligheten, och fly in i ett hav av hundra hämningslösa historier. [bara de inte kom från mig.]
med mig därifrån fick jag i varje fall den här lilla skönheten. så, visserligen kan associationerna ligga till grund för den frånvarande litterära nyfikenheten. alltså faktumet att den fortfarande är oläst.

i rubriken, däremot, drar jag paralleler till en borttappad ungdom i en småstad där vårveckorna spenderades på kullerstensgator, kalla strandklippor och trånga vindsvåningar med en ständig berusning i blodet. visserligen sorg i våra ögon men som i föreningens hetta fick vinet, glädjen och vänskapen att pumpa allt starkare. när den nu levande jag såg sin begynnelse.
och just därför, har jag svårt att finna en vackrare boktitel än just denna.

: som sedan växer till åkrar av ideér. de grenar ut i ett enormt kluster av glöd och glädje och jag verkar se möjligheter åt vilket håll jag än vänder. åh, det är så fantastiskt att det inte snöar så förbaskat mycket i göteborg och att jag lyckas sätta ångestfulla nederlag och hjärtekross på båtar dit pepparn växer och att jag äntligen får en knuff i rätt riktning.

har finfina nyheter [eller nyheter som i alla fall jag tycker är himla fina] som jag skall berätta för er när tiden är inne. puss för att ni är söta och finns kvar trots att jag är en fruktansvärt dålig uppdatererska. :*